Författare: Rolf Segerstedt

Utgiven av: Votum förlag

ca pris: 269:-

Fjällvandrare på hjul genom samiskt kulturlandskap

Att läsa Vildmarksvägen känns som att sitta i baksätet på en bil, jag är tryggt fastspänd, Rolf Segerstedt kör och naturscenerierna svischar förbi. Det är en spektakulär bilresa i Västerbotten/ Jämtland med fjällområdet kring Stekenjokk som tyngdpunkt. Boken handlar om vad man bekvämt kan se genom ett bilfönster längs Vildmarksvägen och under korta vandringar från bilen.

Vildmarksvägen är Sveriges högst belägna asfalterade väg, en femtio mil lång slinga från Strömsund, Gäddede, Stekenjokk och tillbaka via Saxnäs och Vilhelmina. Här bor 22.000 människor. Vägen på kalfjället är igensnöad vintertid och öppnas först i juni. Då kommer turisterna. I fjol och förfjol så många att det infördes stoppförbud på vissa sträckor. Trycket på renar och natur blev för högt.

Rolf Segerstedt tvekade om han alls skulle skriva en bok om Vildmarksvägen. Han hade ju hemma tusentals foton från många års besök här. Han frågade sig om detta känsliga område är betjänt av fler turister? Han landade i ett Ja. OM turisterna visar respekt för naturen så vill han dela med sig av sina upplevelser.

Vildmark kan definieras som av människan opåverkad natur. Det gäller inte här, namnet på vägen till trots. Naturens vackervyer trasas sönder av vattendämningar och torrsträckor i älvarna. Av kalhyggen, som blir allt fler i detta nu. Vindkraftsparker, som också växer och blir fler. Skoteråkare som stjäl luftutrymme med sitt buller. Turister som parkerar sina bilar och stör renskötseln. Här finns rester av gruvdrift. Samt förstås själva vägen, Vildmarksvägen, som bär dej framåt och underlättar din färd.
Men däremellan finns det områden och glipor som visar hur det kunde se ut och låta förr.
Det är dessa mellanrum boken handlar om. I hundratals år har renskötare arbetat och levt här. Spåren efter dem är knappt märkbara.

Boken ger förslag till vad man, sittandes inne i bilen, kan skymta längs vägen. Det här är Sveriges björntätaste område. Inte omöjligt i alla fall att upptäcka björn! Och står dej lyckan bi kan du få se både fjällräv, lo och järv.
Rolf Segerstedt ger tips på utsikter, vattenfall, naturfenomen och sevärdheter. De flesta lätta att nå.
Texten blir spännande när han själv är med och kryper i Korallgrottan nära Stora Blåsjön eller vandrar till Marsfjällets topp.

Den som vill komma ortsbor in på livet, eller veta hur människor som bor här tänker och har det, letar förgäves i Vildmarksvägen. Rolf Segerstedt har inte haft ambitionen att spegla människorna som bor i fjälldalarna. För ”det har andra redan gjort mycket bra”.
Det gäller också de som vill veta mer om jakt, fiske, skoteråkning och cykling. Eller samisk kultur och renskötsel.
Så vad får man då sig till livs i Vildmarksvägen? Jo, en stor samling fotografier. Utsökta!!! Inspirerande!!! Här finns närhet och känslor till fåglar, växter, insekter och naturscenerier. Framför bilden med vattendroppen på en sporkapsel i mossa stannade jag länge, fascinerad.
Flertal foton visar milsvida avstånd över berg och skogar. De ger mej en hint om varför ranor vävs randiga med färgade fält ovanför varandra. De är ju en avbild av hur det verkligen ser ut i skogen/bergen/fjällen!
Jordugglan som vänder sitt ansikte mot mej, skrämmer lite.
Fotot på skogsharen är nåt särdeles. Skogsharen har ryggen mot fotografen men har vinklat öron och ögon bakåt och kan på så vis hålla koll på Rolf Segerstedt. Bilden på blåhaken har stannat i hjärtat.

Vildmarksvägen är en tung och lockande broschyr över områden som annars skulle ta dagar av vandring att nå.

/Sigrid Flensburg