Hur det hela startade..
I en av julis första dagar, 2009, samlades vi en handfull kvinnor, i Ön Råneå, för att bilda ett fågelskådarnätverk för tjejer.
Vi tyckte att det behövdes. Ornitologin är kolossalt mansdominerad och kulturen kanske inte riktigt det man känner igen sig i som tjej. I alla fall inte om man är nybörjare, därmed inget ont om de manliga skådarna.
I ett fantastiskt vackert väder satt vi då där på tunet till min gård vid Råneälven, strax innan denna landets största skogsälv mynnar ut i ett glittrande hav. Skog åkrar och ängar, stränder och älvholmar fanns inom spejarhåll och knappt hade vi samlats förrän två av tjejerna Eija och Kirsti började höra ”rariteter”.”
Det låter som att du har strandskata här” upplyste dom mig, dagens kaffekokande värd om, (Elsa alltså) Och hur sant det var insåg vi ju inte då om man ska anspela på vårt namnval.
”Och drillsnäppa och… och ja så där höll dagen på, med lyssnande, tittande och artande, underbart trevligt och lärorikt.
I några veckor hade jag haft en röd och grann rosenfinkshanne hos mig på gården. Ett urläckert tomtkryss! Och jag hade i min inbjudan till de andra nätverkarna varit rätt stöddig när jag närmast utlovat att finken skulle vara dagens dragplåster. Men timmarna gick och finkrackarn antingen satt och höll näbben i lövverken eller så var han på annat håll. Kanske visste han att här var det stora ornitologiska grejer på gång.
Precis innan det var dags att säga tack och på återseende dök han äntligen upp och visade sig i sin prakt och sjöng sin ”please to meet you-strof” och vår allra första nätverksdag var räddad 🙂
..och fortsätter:
Ryktet om det nystartade nätverket ”Strandskatorna” började sprida sig bland fågel- och naturintresserad i vår närhet.
Nyfikna frågor ställdes både på nätet och ute vid fågeltornen. Fler och fler ville hänga med oss ut och kolla på fåglar, grilla korv, njuta av naturen och lära känna likasinnade.
Fortare än vi kunnat ana ökade medlemsantalet. Det visade sig ganska snart att inte bara tjejer var intresserade.. och vi skippade därmed tanken om ett nätverk enbart för kvinnor.
Så i dagsläget är Strandskatornas flock en blandad skara av tjejer, killar, kvinnor, män, hundar.. alla som gillar tanken att kunna träffas ute i naturen, umgås under lättsamma former, fota, skåda fåglar, fjärilar, blommor, lära sig mer och lära ut, fika och bara ha trevligt.
Och bor man inte här uppe i norr på våra breddgrader kan man ta del av våra aktiviteter via nätet.
Hemsidan och fb-gruppen Strandskatorna finns till för alla!
Via nätet kan vi hålla kontakten.
Klicka här för att läsa rapporterna från våra träffar under årens lopp.
Intresserad av att bli medlem?
Skicka ett mail till epost@strandskatorna.se
Strandskatan tillhör de fåglar vars namn kan sägas vara tvetydigt. Spillkråka, sjöorre, törnskata är några andra som avviker i arttillhörigheten vad namnet beträffar.
Den vackra strandskatan har ett feminint namn likt andra fåglar vars namn slutar på bokstaven a, som siska, snäppa och tärna med flera.
Lyckligtvis finns det maskulina exemplar av alla fåglar, oavsett namn. Hur skulle det annars gå? Vissa är dock inte så lätta att skilja åt eftersom könen liknar varandra. Dit hör strandskatan.
Min alternativa strandskata kan sägas ha ett feminint utseende, med tanke på dess klädsel. Efter att i åratal ha sysslat med att återge fåglars utseende, artkaraktär och könsskillnader m.m. har jag lärt mig att i många fall skilja på kille och tjej. Skillnaderna sitter oftast i beteende och klädsel, precis som hos oss människor och fågelskådare, oavsett om vi är småtärnor eller brushanar.
Gott skådarår på Er alla!
Matsåke Bergström.