Författare Anders Brodin.
Förlaget Natur& Kultur. 2020.
Ca pris 220:-
Hur intelligent är egentligen talgoxen? Den frågan har sysselsatt Anders Brodin många år. Han är professor i teoretisk ekologivid Lunds universitet och har nu skrivit en hel bok om talgoxen, Smartast bland mesar.
Hur mycket kan talgoxen förstå av vad den gör? Talgoxen är inte bara smart, tycker Anders Brodin, den är också ovanligt kvicktänkt. Och läraktig. Och dessutom extremt duktig på att hitta nya födoställen. Inte undra på att Anders Brodin är förtjust i denna fågel.
Hur svåra problem klarar talgoxen av att lösa? Generöst redogör Anders Brodin i Smartast bland mesar om en mängd vetenskapligatest där syftet är att få veta mer om talgoxens förmåga att hitta på, tänka nytt ochkomma ihåg etc.
Anders Brodin skriver med lätt hand och ofta underhållande. Det är enkelt att läsa boken trots att där finns en hel del vetenskapliga termer. Anders Brodin vill att alla ska hänga med och förklarar så alla begriper. Han konstaterar vilket sjå en liten mes har att föda sig under vintern. Tänk att en liten mes som knappt väger tjugo gram, typ ett paket jäst, måste äta nästan en tiondel av sin vikt i fett varje dag. Om Anders Brodin vore fågel skulle han äta åtta kilo rent fett om dan!
I England och i Nederländerna har man studerat talgoxarna längst. I Oxford har forskare följt ett rakt nedstigande släktled av talgoxar i trettiosex generationer och därmed följt utvecklingen av 137 724 talgoxägg. I Smartast bland mesar lär man sig fler ”roliga” siffror. Till exempel: talgoxen är den femte vanligaste fågeln i Sverige och den vanligaste stannfågeln. Här häckar runt 2,6miljoner par talgoxar. De matar sina ungar med insektslarver och gör omkring fyrahundra turer med mat varje dag till sina åtta ungar i boet. Men nästan alla dör tidigt, bara två av hundra överlever till produktiv ålder.
Att talgoxar stjäl mat av sina mindre kusiner är välkänt. Talgoxen spionerar på entitan och talltitan och plundrar deras gömställen. Han observerar på avstånd och har en förmåga att sätta sig in i vad en annan individ ser från sitt perspektiv. Och memorera vad han ser. Men hur duktig är talgoxen att hitta titornas frön när han inte fått se själva hamstringen? Det undersökte Anders Brodin och hans forskarstudenter. Facit blev – nästan inga frön alls. Bara enstaka matbitar råkade talgoxen hitta. Fick talgoxen däremot se hur titan kamouflerade maten i en barkbit kom den ihåg gömstället. Och hittade 20% av fröna. Att sen honorna var dubbelt så duktiga, de hittade fyrtio procent av det gömda, försökte Anders Brodin och hans studenter förklara i nya experiment. Hur det gick kan man läsa i Smartast bland mesar. Men hur kan lilla talgoxen memorera var matbitarna ligger? Och hur klarar talgoxen vintern?
Anders Brodin har flera år i rad frågat lyssnare och läsare vilka observationer de gjort avtalgoxar och andra mesar. Över nittio procent av svaren handlade om talgoxar och nästan alla hade med mat att göra. Trots att många människor har personliga relationer till talgoxen är det inte den fågelsom utsetts till Sveriges nationalfågel. I ett par omröstningar olika år har koltrasten vunnit! Lite märkligt verkar Anders Brodin tycka.
Oaktat inspirationen man får av att följa forskarnas arbete är det mest oväntade i Smartast bland mesar berättelsen om mestågen. De har eggat en rockmusiker till låten Jag väntar på ett meståg. På vintern drar ju talgoxar runt i flockar med andra fåglar. I en flock kan det finnas upptill femtio invidivider med tex blåmesar, nötväckor, trädkrypare, kungsfåglar och kanske nån hackspett. Alla i flocken vinner på att finnas i ett sammanhang där många par ögon kan upptäcka rovfåglar. I dessa ” meståg” har fåglarna ofta liknande varningsläte. De pratar samma språk.
Och nu till rocklåten! Gunnar Engblom heter en svensk man som försörjer sig som professionell fågelskådare i Peru. 1989 sjöng han i bandet Guran Guran och komponerade då en låt som handlar om en fågelskådarkille som heter Lasse. Lasse var en riktigt nörd och kryssade till och med på sin bröllopsnatt. Frun drog när han stacki väg på ett tips. Och nu går Lasse och väntar på ett meståg. Och så heter låten också: ”Jag väntar på ett meståg”. Boken bjuder på en länk där Gunnar Engblom rockar loss ”Jag väntar på ett meståg”. gunnarengblom.com/category/guran-guran
En del talgoxar har lagt sig till med speciella matvanor berättar Smartast bland mesar. Bifrossa är en sådan (o)vana. När bin vintersover i kupan kan talgoxen börja trumma på framsidan av den. Förste biväktaren kryper sömndrucken fram för att se vad som står på. Och blir genast uppäten! Så kravlar sig näste väktare upp och går samma öde tillmötes… Det händer också att talgoxen angriper och dödar små fåglar. Den knackar hål på huvudet och äter upp hjärnan. Ett blodigt exempel på detta tipsar Anders Brodin om. Tittar man på denna länk ser man hur en talgoxe angriper en gråsiska. www.youtube.com/watch?v=sGpqOGWpK3E
Men talgoxar vågar sig också på sovande fladdermöss. På vintern när fladdermössen hänger i djup dvala blir de ett lätt byte för talgoxen. Talgoxen koncentrerar sig i förstahand på fettet i fladdermusens hjärna.
I Smartast bland mesar får jag veta mycket jag inte visste om denna en av världens mest utforskade fågelarter. Nästa gång jag hör en uppfordrande knackning på mitt fönster serj ag på talgoxen med nya ögon.
/Sigrid Flensburg