Författare och illustratör av verket är Norrbottenskonstnären och naturkännaren Matsåke Bergström, Lakafors, Piteå kommun.

Boken som är på drygt 100 sidor är utgiven på eget förlag med en upplaga på exklusiva 500 ex som säljs av författaren.

 

Det har blivit en del böcker av Matsåke Bergström genom många decennier. Denna, den sista?, är att betrakta som en sammanfattning av ett långt liv i naturens famn.

Den är skriven med både ett passionerat språk och en stillsam värme för natur och jordbrukslandskap med sina invånare som han under mer än femtio år illustrerat med penslar och penna.

Här beskrivs sällsamma och spännande möten mellan det vilda och människan. Hur en natt i tjäderskogen kan bli ett blänk i en ung människas själ ett helt liv. Och sorgen och ilskan hos samma individ mot ålderns höst när han finner spelplatser förödda av ett aggressivt skogsbruk.

Kärleken till det gamla jordbrukslandskapet är stor och intakt men föremålet för den ömma lågan har klivit in i historiens dunkel.

Ingen doft från hästforan kan förnimmas och ljudet av hösprätten minns knappt någon längre.

Det är en njutbar och vacker bok både i bild och ord. Här lyfts naturen och landskapet fram i mustiga färger. För min del fastnar blicken gärna vid de fina svartvita illustrationerna som exempelvis en ljuvlig duo knipungar. Texten tar på ett charmigt sätt för givet att läsaren är insatt i naturspråket, om inte får man strax fundera på vad som till exempel menas med att ” tjädertupparna ”blev långhalsade” ett slag just när höken satt sig”.

I boken finns också kärleksfullt porträtterat de människor som hört till det gamla jordbrukslandskapet, de som var sinnebilden av en tid som gått.

Det här är en tankeväckande feel good-bok och en fingervisning till oss moderna internet-människor att släppa tekniken lite och höja blicken över displayerna, för där ute finns en naturlig värld att upptäcka.

 

/Elsa Rensfeldt