Författare: David Thurfjell
Förlag: Norstedts
ca pris: 250:-
”Vad har naturen för roll i ditt liv?” Med denna öppna fråga närmade sig författaren David Thurfjell, skogsvandrare. Därefter styr han samtalen mot bokens tema – hur blev naturen svenskarnas religion. Detta blev en bok, så populär att den tryckts i fem upplagor på ett halvår. Fler tryckningar är på gång.
I början kom jag lite snett i läsningen. Retade mej på att David Thurfjell låter skogsvandrarna vara anonyma. De har bara förnamn. Jag fick en känsla av att svaren kunde vara påhittade. De flesta skogsbesökarna träffar David Thurfjell i strövområden runt Stockholm och Uppsala. Varför bara där? Men sen fortsatte jag läsningen. Och fann en gedigen genomgång i litteratur, forskning, filosofi, historia, konst och religion om vad naturen betytt för människorna genom århundradena, ja årtusenden. Det är en lärd bok, ett uppslagsverk nästan, om hur svenskarnas relation till naturen förändrats från hedendomen till idag.
Själva boktiteln, Granskogsfolk, har David Thurfjell tagit från en dikt av författaren Harry Martinsson. Den står i Tuvor, Martinssons sista bok: ”Vi uppsöker gläntornas ljus/och bor till en del i städer/där vi får för oss/att vi är oss själva. Ändå är vi vad vi är/ett granskogsfolk.”
När David Thurfjell, religionshistoriker och professor i religionsvetenskap, berättar om utvecklingen av den svenska naturkärleken börjar han för 4000 år sedan. Då skrevs Gilgamesh-eposet på lertavlor i Mesopotamien och är en klassiker i världslitteraturen. Inledningen skildrar hur en kung och hans kumpan självsvåldigt kalhugger en skog av cederträd. Och dödar skogvaktaren och hans sju söner. De släpar hem virket och bygger en hög port av cederträet – ett monument över sin seger.
Berättelsen kan tolkas på flera sätt. Till exempel att ”människan ständigt misslyckas med att bevara och beskydda det som vi egentligen förstår är skyddsvärt”. En paradox som efter 4000 år fortfarande är aktuell. Detta förhållningssätt, att naturen finns till för människan, finns i Bibeln. Men inte bara inom kristendomen utan också i islam och judendomen.
David Thurfjell skriver: ” Denna idé, religiöst sanktionerad, att människan har en särskild position och äganderätt över marken, skapade förutsättningar för miljöförstöringen som den västerländska civilisationen ägnar sig åt”.
I sökandet av naturens roll hos människorna kommer David Thurfjell till hedendomen i norra Europa. Här dyrkade germanierna gudar som fanns i skogen. Inte i tempel.
Ordet ”hedning” förresten har ett ursprung som betyder ”vild skog”. När de första kristna missionärerna kom till Skandinavien på 800-talet mötte de en värld som befolkades inte bara av människor och djur utan också av andar, naturväsen, oknytt och vitterfolk.
De underjordiska fanns kvar i folktron inte bara då och senare på Luthers tid utan den kan finnas också idag. Den besjälade skogen ansågs hotfull och farlig. Här fanns ett okristligt mörker som kunde leda folk i fördärvet.
För att klara livet i självhushållet på 1600-, 1700- och 1800 talen gällde för allmogen att tänka årtionden i förväg. Ta ett yxskaft som exempel. Hur gör man det? Decennier innan du behöver yxskaftet skårar du en ungbjörk. På stammen bildas vallar efter skårningen. I vallen får man ett perfekt ämne till ett yxskaft. Böndernas syn på naturen präglades förstås av att de bodde nära skogen och visste hur man klarade sig. Skogen är fattigmans tröja, heter det ju.
I psalmböckerna på 1600 och 1700 talen rådde en annan sorts natursyn. Det man sjöng om var en slags palestinsk hembygdskunskap! De kristna i Sverige kunde orientera sig i Galiléen och Egypten. De lärde sig var Jordanfloden rann, Genesarets sjö låg och berget Ararat reste sig.
Allmogens vardag med gran och råg var långt borta. Men skogen kunde också vara en tillflyktsort. Den vilda naturen blev ett ställe undan överhetens kontroll. Att promenera för promenerandets egen skull gjorde man inte förr. Gick man ut hade man ett ärende, som att se på sådden. Man ”tomgick” inte.
När industrisamhället växte fram på 1900 talet separerades folk handgripligen från naturen. Svenskarnas naturreligion förändras i grunden. Folk flyttade till städerna. Naturen blev intressant för industrin bara då den kunde exploateras och ge vinster. Samtidigt som människorna fjärmar sig från skogen växer en romantisk naturkärlek fram.
I kyrkorna byttes ibland dadelpalmer och vinrankor på altartavlorna ut mot bilder av svensk natur. I några kyrkor består altaret av fönster som vetter ut mot naturen. Ettöreskyrkan i Gällivare till exempel.
Sara Lidman har berättat om hur hon fick en personlig kontakt med en gran. Granen var den aktiva parten i förhållandet. Det är granen som väljer henne! Sara förnimmer att granen visste vad Det Hela, vad Alltihopet handlade om. Det vill säga hos granen fanns svar på frågor om människans existens. De hade en ordlös, hemlig konversation. Relationen fortlever ett par år. När Sara börjar skolan och tvingas välja mellan alfabetet och granen väljer hon livet med bokstäver. Sara gör slut och granen dör! En sorts folklig naturturism bland stadsbor utvecklas. Friluftsliv blev ett nytt begrepp. Och fritid! Allemansrätt.
Det finns stadsbor som njuter av att ströva i granskogsodlingar. Medan de som har kunskap om skogen inte upplever en plantering som en genuin skog. Naturen betyder allt mer för stadsborna. Vad? frågar David Thurfjell, och får svar som han strör in i texten:- en andlig högtid/- en lyckokänsla jag vill bara upplösas/- bli ett med naturen/- mer levande/-möte med en slags urkropp/- paus från ett liv fyllt av ord/-en förhöjd livskänsla/
– få en aning om min egen utsatthet.
Idén om religionen förändras under 1900 talet i Sverige. David Thurfjell beskriver hur kristendomen marginaliseras. Det man förut kände i kyrkan det känner man nu i naturen. Det är här man kan få andliga upplevelser. Skogen tar över den roll som kyrkan haft. Människor söker sig hit för att få inre ro och kontakt med sig själva.
Under pandemin 20/21 har naturen åter blivit en tillflyktsort. Så till den grad att det talas om entrébiljett och väktare på några platser. Grillplatser måste ibland bokas veckovis i förväg.-Ju mer orörd naturen känns desto starkare upplever man existentiella djupdimensioner, säger David Thurfjell.
Boken Granskogsfolk är inte helt enkel att läsa. Det är en fördel om man känner sig hemma i akademiskt språkbruk och längtar efter svaret på frågan Hur blev naturen svenskarnas religion.
/SIGRID FLENSBURG